söndag 29 januari 2012

Behind

Idag har jag varit bakis, helt oprovocerat och utan att jag förtjänar det.
Vem ska jag vara arg på?
Och vem är egentligen kg som jag skriver om så mycket med min nya telefon? Varför blir "jag" "kg"? Kg verkar Dock rätt kul. Gör mycket sjukt.

Ps. Fick det sista och ultimata beviset på att mitt klubb-jag är en svunnen tid. Dansade 5 minuter till elektro och sträckte baksida lår. Ds.

Söndag

Jag har märkt att det är populärt att lägga upp inredningsbilder på bloggen.
Jag har ju alltid velat vara populär.

torsdag 26 januari 2012

Misstaget

Igår när jag tog min morgonpromenad skulle jag fota det vackra landskapet omkring mig.
Tyvärr var kamerafunktionen spegelvänd för självporträtt.
Detta mötte mitt öga och jag KAN vara scarred 4 life.
Såhär har jag alltså sett ut under promenaden.
But why?
BUT WHY?
*identitetskris*

Morgondagens bestyr

Det här gör jag och Krininellen imorgon;

"Musiken är en mix av pophits varvat med dansmusiken som spelas på de hetaste nattklubbarna runt om i världen, välbekanta remixade klassiker och moderniserade latinrytmer. SH’BAM™ är ett allsidigt, roligt och socialt sätt att träna."

Så många frågor.
Jag undrar om den hetaste nattklubbsmusiken kan ge mig feeling.
Jag önskar att Ellen har på sig sina 80-talsinspirerade träningskläder och att någon filmar, för detta skulle antagligen bli bra material på skämsfilm till min kommande 30årsfest.
Jag och Ellen på SH'BAM, lek med den tanken.

tisdag 24 januari 2012

Dagens stereotyp

Hej jag är en 26årig konststuderande tjej som älskar att läsa böcker och förkovra mig i saker jag inte egentligen förstår, men är det inte meningen med konst & kultur?
Jag kommer från en mellanstor stad i mitten av Sverige och i min stad så fanns det inte många som intresserade sig för så mycket annat än att skaffa barn & diverse sporter.
Därför flydde jag så fort skolan var avklarad, började med att tågluffa med mina tjejkompisar i Östeuropa, avancerade senare upp med att stanna i Barcelona 1 år för att hitta migsjälv och min plats i denna värld.
Jag kommer från den övre medelklassen men det är ingenting jag pratar om.
Jag sympatiserar hellre med arbetarklassen och de "mindre lyckligt lottade" eftersom jag känner mer med dem, men jag har ingen aning om vad det handlar om för jag har ju ändå rest och levt av pengar som jag har fått i examenspresent av mina välutbildade föräldrar.
Jag har inriktat mig på installationer som ingen riktigt förstår, men vem behöver förstå något som bara handlar om min egen skapandeprocess?
Mitt senaste verk var tre tamponger som hängde från en klase kokta spaghetti som jag hade spraylackat och klistrat på apor som jag skurit ut ur papier mache.
Jag döpte verket till "namnlös".
Förut bar jag kläder som gick i skogsmullefärger (favoritplagg: en egengjord yin-yangtshirt) men nu har jag blivit mer vad folk kallar en konstnärskuf med långa rockar och kläder som stora sjok.
När jag kommer hem så fortsätter jag att rita, måla, klistra och klippa. Alla mina vänner älskar också att rita, måla, klistra och klippa, när vi inte letar mat som Ica har slängt i sina containtrar.
Om jag går ut på klubb?
Nej, varför ska man gå ut på klubb när man kan sitta hemma med sina vänner som också älskar att rita, måla, klistra och klippa och prata om diverse konstnärer, konstverk och SKAPANDE.
VAD ÄR SKAPANDE?
VAD BETYDER SKAPANDE FÖR MIG?
Egentligen är jag sjukt tråkig och har aldrig haft sex.

spökstad

Programmet "det okända" besökte Furunäset i Piteå.
Andar som florerar i det gamla sjukhuset där det utfördes elchocker på människor med förståndshandikapp.
Så hörde jag den extremt roliga konversationen:
- Envisa jävla piteåvålnader.
- Dom ba: "vi flytt int"

För er som inte vet så är "vi flytt int" Piteås slogan. Finns tryckt på diverse tygpåsar och t-shirtar.
Tyckte det passade utmärkt i sammanhanget.
Piteåhumor eller bara gubbhumor?
Vem är jag?

hej underutvecklade minihjärnor

Nu demonstreras det hej vilt i USA, att fri abort inte längre ska bli fri.
I Texas finns en lag som säger att kvinnan måste höra sitt fosters hjärtljud innan hon bestämmer sig för att göra abort.
I många delstater täcker inte sjukvårdsförsäkringen en abort.
Är det här längre en fråga värt att sätta på tapeten, att förbjuda abort?
Vad hände med att det är 2012?
"It's for all the babies right to a life" sa en mamma med 10 barn.
TIO barn.
I the land of the free verkar det helt jävla ologiskt.
Jag trodde abortmotståndarna hade dött ut.
USA bevisar mig fel, som vanligt.
Vi ses i Mars!

måndag 23 januari 2012

måndag

Lägesrapport: Gråter till "Sofias Änglar."
Ej ok.
EJ OK

JA TILL LIV!


Liv Strömquist, du är så jäla kul.
Du får mig att skratta varje kväll innan jag somnar.
Varje morgon när jag och min kaffekopp delar en stund av tystnad.
När humöret tryter.
Liv, ingen ställer upp som du.

Dagens provokation

Jackass.
Kan tyckas out of time, men jag som innehar alla kanaler vet att konceptet lever.
Dock kan det vara vilket underhållningsprogram som helst med idiotiska män som gör värdelösa saker och tar upp tid i tv-rutan.
Män som tar sig friheten att vara hur helst de behagar men mest ska det innehålla förnedring och äckleri.
Alla dessa män med humorprogram.
Alla dessa män.
Jag undrar hur mottagandet blivit om det skulle vara ett gäng tjejer som sprang runt nakna på stan i jätteblöjor, bajsade på varann och häftade fast varandras blygdläppar i diverse ting.
Så sjuk som den här världen är så skulle det väl anses som sexigt och göras en massa jävla porr om det.
Steve-O, ta din äckliga pung och försvinn från min tv-ruta.

söndag 22 januari 2012

Topphelg

I helgen har jag haft en topphelg.
Alla tre födelsedagar blev epic.
Dag 1.
Bilden kan få representera stämningen över kvällen.
Jag fick en klorblekt skin-frilla i födelsedagspresent.

Värdig avslutning av Jens som vet hur mycket jag uppskattar att fylla år.

Dag 2
Jag ska köpa mig något jag har längtat efter väldigt länge!

Det knackade på dörren.
Det var inte tv-poliserna, det var snäppet bättre.

Vi åkte och tittade på jätte-ormar.
Ebbe slet av sig skjortan i panik och fick ledas ut.

Vi fick hålla i ormen Pelle.

Sen tröståt vi Holmsunds finest pizza.

Det tar på krafterna att åka till Umeå över dagen.
Krävs en liten nap.

Dag 3
Fick finbesök


Fick även en bukett "rainbow"-roses av Kriminellen.

Fick äntligen träffa Leif som var lika snygg som jag hade anat.



Tack alla fina vänner som accepterar hur mycket jag älskar att fylla år.

fredag 20 januari 2012

Födelse

Jag fyller år imorgon.
Detta kommer inte gå obemärkt förbi, jag ska fira i dagarna tre.
Man får en dag på hela jävla året där man kan glänsa, så nog är det bara att spotta i nävarna och bjuda upp till dans.

Ps. Jag önskar mig fred på jorden och att svält upphör asap. ds.

Fredag, del 2

Precis innan tentan spottade jag i motvind så jag loskade ner migsjälv.
Dött lopp.

fredag 13 januari 2012

Skit ska skit ha

Jag ska aldrig mer jinxa fredag den 13e.
På väg hem från skolan blev jag biten av en schäfer.
Tur att jag har en alldeles för stor jacka så att den fick ta smällen.

Detta bevisade två viktiga frågor:
1. Fredag den 13e är fan livsfarlig.
2. Schäfrar är helt vansinniga.

Motbevisa mig om ni vågar.
Min arm är fortfarande fuktig av schäferfradga.
Nu kastar jag in handduken.
Jenka vs. Livet 0-4.

Dagen d

Fredag den 13e.
Jikes.
Vad har du i ditt sköte?
Död? Oväder? Mensvärk? Vinterkräksjukan? Förstoppning? Vårtor? Benbrott? Skam?

Jag väntar med spänning.

onsdag 11 januari 2012

Status

Just nu; livslust = borta.
Hej då, byebye, au revoir.
Anatomi, jag hatar dig till döden.
Ses på andra sidan, om jag kommer dit.

fredag 6 januari 2012

Att åka hem

Kära Piteå, jag älskar dig.
Jag älskar att sitta framför brasan i skogen och höra mamma och pappa prata om allt och ingenting.
Jag älskar att krama Ebbe och pussa Inez, åka på utflykter i skogen och leka med gamla chargers.
Jag älskar att du och jag alltid kommer att höra ihop, som bästa kompisar som inget kan förgöra.
Jag älskar att vi alltid kommer hålla ihop, tills döden skiljer oss åt.
Piteå, farväl för denna gång.
/din Jenny

tisdag 3 januari 2012

2012

Eftersom jag inte får träna på 3 månader så börjar jag ana hur det känns att närma sig galenskapen.
Kan tyckas konstigt att jag blev såhär med tanke på hur mitt liv sett ut men jag har insett att jag måste ta emot allt med öppna armar.
Jag kan inte längre identifiera mig med de som tränar för viktens skull, nu är det enda jag tänker på hur jag ska bygga upp muskulaturen runt knät så jag blir stabilare, hur jag kan utmana migsjälv med backintervaller och se efter hur många mil på cykel jag klarar innan jag spyr.
Min kropp är inte längre något jag måste förminska eller förändra.
Min kropp är ett redskap.
Min kropp är nu en sjukt mäktig manick som jag kan bygga och mästra.
Ps. Jag älskar köttiga lår, lår som man ser har cyklat flera hundra mil. Ds.
Jag vill prata om träning för att jag blir så peppad av att höra om andras mäktiga knep om hur dom utvecklas.
Särskilt med kvinnor.
Älska kvinnor.
Jag har varit stor som en boll och jag trodde aldrig för 7 år sen att jag skulle vara den jag är idag.
Jag är stolt över hur jag har omvandlat min relation till träning och jag är stolt över att jag har förändrat min skalle så pass mycket att jag vet att jag kan kämpa så jag går in i väggen för att jag är stark i kroppen.
Jag har en del av den där sport-skallen som förr varit så ogreppbar.
Jag är glad att jag går in på pressbyrån och frågar om de har någon jävligt bra träningstidning, inte nån skit-blaska om hur man går ner i vikt utan en seriös och informativ tidning som hjälper mig på min väg mot en halvmara
Så jag köper tidningen "runner's world" under träningsförbudet och längtar mig bort.
Sen inser jag att de även omfamnar anatomi så jag kan förena nytta med nöje!

måndag 2 januari 2012

Det obligatoriska nyårsinlägget

Dagen efter kvällen med stort K.
Det var nog världens bästa nyårsafton!
Vi avslutade 2011 med att spontant summera året som gott, den som hade den svarta kulan hade ordet. 
Jag fick tyvärr börja och berättade något banalt, sen sattes ribban och tårarna var oundvikliga.
Sen invigde vi 2012 med en skrattfest utan dess like. 
Att Ida gjorde en obligatorisk nyårsfadäs i form av ett brutalt fall lyfte kvällen.
Jag är rik. 
För att jag har så många fina vänner som jag skulle dö för.
Ungefär som Jason Mraz sjunger, "I would catch a granade for ya".
Typ, fast utan psyko-drag och död.

Måndag, 12.26

Jag sitter i ett stort hus mol allena med endast kaminens sprakande ljud.
Här skulle jag kunna sitta i flera veckor.
Det är så sällan jag lever i absolut tystnad.
Kära Norrbotten, jag saknar dig.
Jag saknar att åka längs ensliga skogsvägar och inte ha något mål.
Jag saknar att åka skoter och grilla pinnbröd vid isen.
Jag saknar att kunna åka in till Ebbe och Inez och krama sönder dom, när helst jag vill.
Ja herregud, om det fortsätter såhär så kommer jag nog kasta in handduken och flytta hem asap.

Ps. Det spatserade just förbi en ekorre. Idyllen är komplett. ds.