Måndag, 14.36

Igår, alltså söndagmorgon, 06:00 när jag åkte till Landstingskomplexet såg jag bilder på vänner som fortfarande var på fest.
Läste statusuppdateringar som hur någon hade somnat i ett basfodral, hur någon spytt i en brevlåda och hur någon hade legat med en kändis.
Okej det sista hittade jag på, men ändå.

Så jag släppte händerna på styret och tänkte LOOKI LOOKI NO HANDS, jag kan också bidra till detta ungdomliga leverne, suckers.
Sug på den lilla ungdomspärlan.

Det nygamla livet

HEJ!!
Det var ett tag sen.
Jag har gjort allt och ingenting. Känns som att det är så livet blir ändå.
Jag hade en 30års-kris för några veckor sen, jag har hört att dom kommer när en är 27.
Tror dom kommer komma och gå i sisådär 2 år, sen har en anpassat sig till alla förändringar och bryr sig inte ett piss längre.
Pappa sa när jag var i ungdomens glada dagar att jag skulle njuta när jag kunde, för när jag blev VUXEN, då skulle inget vara sig likt.
Det skulle inte finnas tid eller ork att sova över hos varann, cykla på nätterna, åka vart som helst med vem som helst, skratta en hel natt åt något som inte ens är kul, hänga med sina bästa vänner dag och natt utan att bry sig om morgondagens bekymmer.
Jag förbannade hans ord och sa att jag kommer då sannerligen inte bli en av er.
Ni VUXNA.
Då var jag 16, 17, 18.
Nu är jag 26, 27, 28.
Nu skrattar jag och tänker att farsan hade rätt trots allt.
Jag förbannar det fortfarande, men på något sätt blev det så.
Inte allt, men en liten bit av det han sa har blivit till sanning.

Jag har svårt att vänja mig.
Jag är en ungdomens själ i en gammal kvinnas kropp.
Jag ska INTE lägga upp en bildkavalkad av mina ungdomens år, jag är alldeles för nostalgisk.
Jag ska omfamna den nya tiden istället.
*omfamnar*

Oh you sick mind

De dagar jag inte tränar går jag runt i träningskläder i lägenheten och luktar svett.
Analys på den?

Hej, livet!

Fan livet, jag trodde att allt var lugnt mellan oss nu!!!!!!!!!!!!!!!!
F U!!!!!!!!!!!!!!

Jag har legat i min soffa och stirrat ömsom in i väggen och ömsom på denna bild i två dygn nu.

HJÄLP

hedda

Förlåt bloggen, jag har varit afk.
Alltså, away from keyboard.

värdigheten föll

För att tillägga några små petitesser ang. Austin och min fabulösa värdighet jag så varmt talat om, så hade jag hade helt förträngt att jag omedvetet drack ört-te (för rösten) som även inehöll laxermedel.
Så, detta var alltså väldigt ovärdigt.
När frågor som: "kanske var det thaimaten?" "Eller det kanske beror på jet-lagen?"hade funderats, spekulerats och forskats runt så var det inte annat än att krypa med svansen mellan benen när Ellen hittade laxermedlet som jag suttit och hävt i mig, dag efter dag.
Som man bäddar får man ligga.

Det här var kanske inte heller den värdigaste uppladdningen inför Rokys spelning:

En blåslagen hand i en kylbox.

Den här bilden får representera "dum & glad"-syndromet.

torra torsdag

Igår var jag sjukt förbannad.
Jag skrev ett blogg-inlägg om det, men det vilar i mitt utkast.
Vem vet när det dyker upp här i cyberspace.
Idag är jag inte arg. Inte ens en smula.

Snart kommer det en sjuk bildkavalkad från Texas.

Börjar med denna godbit!