Igår när jag tog min morgonpromenad skulle jag fota det vackra landskapet omkring mig.
Tyvärr var kamerafunktionen spegelvänd för självporträtt.
Detta mötte mitt öga och jag KAN vara scarred 4 life.
Såhär har jag alltså sett ut under promenaden.
But why?
BUT WHY?
*identitetskris*
Ursäkta om jag använder stora ord nu men: JAG ÄLSKAR DIG när du är så här lol:ig
SvaraRaderaAlltså ÄLSKAR
SvaraRaderaAaah, jag dör! *gråter av skratt* Kan bara instämma med ovanstående talare!
SvaraRaderaÅåå jag dog av skratt. Tony blev nyfiken och kollade mig över axeln för att se vad jag kollade på. Han sa direkt "det där är Jenny va!?" jag dog ännu mer av skratt att han direkt kände igen dig på den urskåla bilden. Tack Jenny du gjorde min vecka fulländad :) /svägerska
SvaraRaderaDu är ett Geni.
SvaraRaderaJag fick allvarligt hög puls och tänkte VEM ÄR DET SOM FINNS I MIN KAMERA? alltså rädd. Sen insåg jag att det var jag och rädslan övergick till lite lätt ångest.
SvaraRaderaMen kände att denna ångest kan utvecklas till något kreativt=blogginlägg.
(Lovisa, ÄLSKAR u too)
Haha Tony fick igen direkt! Ebbe kollade på bilden och jag frågade vem han trodde att det var. Ebbe svarade utan tvekan: men jag ser ju att det är pappa! Hahahahahaha
SvaraRaderaHaha det ser ut som något taget ur mitt gamla album "Jenka sover".
SvaraRaderaHaha åh Ann jag dör.
SvaraRaderaHan bäddade sin egen säng!
Älska Ebbe.
Ck, hade varit okej om jag hade sovit.
I wish, så att säga.
Hahaha! Så jävla bra! Jag sitter och "pluggar" i de tysta salarna i UB. Jobbigt läge då man inte Får skratta!
SvaraRaderajenny älskade jenny! så fort man känner sig lite smådeppig är det bara gå in på din blogg och skratta sig i genom resten av dagen! AV DIG MÅR JAG SÅ BRA! MÅSTE komma till ume PRRRROOOOONNNNTTTOOOO
SvaraRaderadet här är jättekul. JÄTTEKUL