I Stockholm såg jag förresten Victoria Svensson.
Pulsen smattrade i takt till regnet och jag tänkte: "Det här händer bara i storstan", som den eviga lantisen jag förminskar migsjälv till varje gång jag åker till Stockis.
Exotiskt tänkte jag blåögt för en sekund.
Som den n00b jag är ville jag fota henne genom mitt bilfönster.
Det blev som väntat ett epic fail.
Skämskudden är fastsydd.
tisdag 23 oktober 2012
Vardagen i en bloggvärld
HEJ JAG BARA ÄLSKAR ATT SITTA I MITT FÖRKLÄDE OCH BARA MYYYYSA IN MIG BLAND FINA DUKAR, VINTAGEBURKAR OCH HEMBAKTA SKORPOR ALLT GÅR SÅ HIMLA BRA FÖR MIG OCH LIVET ÄR PRECIS SOM JAG TRODDE ATT DET SKULLE VARA, JAG STÅR OCH TAR HAAAAND OM MIGSJÄLV OCH KOKAR SYLT OCH BRYR MIG OM ANDRA MÄNNISKOR OCH TAR LÅNGA PROMENADER, JAG KAN LÄSA EN BOK EN HEL DAG OCH DRICKA TE (SOM JAG GJORT SJÄLV AV TORKAT BARR FRÅN MITT EGET TRÄD PÅ GÅRDEN) OCH JAG BAJSAR NER MIG FÖR ATT JAG ÄR SÅ HIMLA PRÄKTIG OCH LYCKAD HEJDÅ NU SKA JAG SÄTTA MIG OCH STICKA EN KOFTA OCH NJUTA ÖVER DETTA FANTASTISKA LIV.
Förutom att jag håller på att spy över dessa bloggfilter som gemene blogghen lägger över sitt liv så sitter jag just nu under en pläd som luktar unket underliv och googlar "dåliga frisyrer" så att jag kan identifiera mig i någon/något under denna process från kort till långt hår.
Livet på 90654 är smärtsamt rafflande.
Förutom att jag håller på att spy över dessa bloggfilter som gemene blogghen lägger över sitt liv så sitter jag just nu under en pläd som luktar unket underliv och googlar "dåliga frisyrer" så att jag kan identifiera mig i någon/något under denna process från kort till långt hår.
Livet på 90654 är smärtsamt rafflande.
fredag 19 oktober 2012
Morgondagens sköte bjuder på gotta
Imorgon får jag träffa Ck och Nudeln!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
*uppspelt*
*uppspelt*
Stockholm
Just nu: livebloggar från Stockholm.
Ligger i en soffa och ser "The Real Housewives of Washington".
Snusar med en klocka som sakta tickar i bakgrunden.
Längtar efter tacos.
Snart dånar Carro, Ebbe, Magnus, mamma och Ann genom dörren och då startar night of fun.
Kommer däcka klockan 20.00 pga lantortstjej åker till storstan och blir utmattad av alla intryck.
Så kontinental är denna person!
Ligger i en soffa och ser "The Real Housewives of Washington".
Snusar med en klocka som sakta tickar i bakgrunden.
Längtar efter tacos.
Snart dånar Carro, Ebbe, Magnus, mamma och Ann genom dörren och då startar night of fun.
Kommer däcka klockan 20.00 pga lantortstjej åker till storstan och blir utmattad av alla intryck.
Så kontinental är denna person!
fredag 12 oktober 2012
because I can
Idag skulle jag plugga men istället övar jag in Byonces dans till "Run the world" till min kommande 30årsfest där jag planerar årets dansuppvisning.
Bara två år och tre månader kvar.
Dansen kommer sitta som handen i handske.
/fredagsfeeling
tisdag 9 oktober 2012
Bland cytostatika och sjukhuskorridorer
Jag förkovras och omges av sjuka människor med droppställningen som livskamrat.
Jag ser hur sjukdomen äter upp kroppen och spottar ut det som inte längre finns kvar.
Drömmar som går förlorade, som skingras som aska i en millisekund.
Längtan efter barn de aldrig kommer att hålla om för det enda som omfamnar de späda kropparna är sjuka celler som äter och föder, äter och föder.
Förtvinade kroppar. Ögon som bara ser döden.
Jag gråter ibland, kroppen värker.
Hjärtat slår dubbla slag och fylls med svärta.
Jag har valt ett yrke fyllt av sorg.
Vissa dagar undrar jag hur jag överhuvudtaget ska orka med skiten.
Men hellre gråter jag en gång i veckan över de liv jag passerar förbi än att bli en avtrubbad sjuksköterska som stänger av för att klara av.
Det här är Kristians blogg. Han var med på SXSW i Texas och upplever det jag är blott en beskådare av.
Allt känns obehagligt nära.
Imorgon ska jag gå till Hematologen och tänka på honom.
Jag ser hur sjukdomen äter upp kroppen och spottar ut det som inte längre finns kvar.
Drömmar som går förlorade, som skingras som aska i en millisekund.
Längtan efter barn de aldrig kommer att hålla om för det enda som omfamnar de späda kropparna är sjuka celler som äter och föder, äter och föder.
Förtvinade kroppar. Ögon som bara ser döden.
Jag gråter ibland, kroppen värker.
Hjärtat slår dubbla slag och fylls med svärta.
Jag har valt ett yrke fyllt av sorg.
Vissa dagar undrar jag hur jag överhuvudtaget ska orka med skiten.
Men hellre gråter jag en gång i veckan över de liv jag passerar förbi än att bli en avtrubbad sjuksköterska som stänger av för att klara av.
Det här är Kristians blogg. Han var med på SXSW i Texas och upplever det jag är blott en beskådare av.
Allt känns obehagligt nära.
Imorgon ska jag gå till Hematologen och tänka på honom.
onsdag 22 augusti 2012
Hej hej hösten
HEJ BLOGGEN!!!!
Sommarlovet är över.
Jag har haft det BRA med versaler. Jättebra. Ungefär såhär:
Har inte saknat Umeå det minsta faktiskt, förutom alla skatter till vänner som finns här.
På tal om skatter till vänner, om ett par dagar flyttar två av mina bästisar.
Det gör så jävla ont i mitt lilla hjärta.
Trots att jag vet att det är mer än bäst för dom så får jag vara egoistisk här i cyberspace.
Jag tycker inte alls om det, för jag kommer sakna så jag går i bitar.
Det är mest det jag gör nu.
Förbereder mig för den stora flytten.
Jag vill bara spy på det hela, jag orkar inte längta och sakna hela jävla tiden.
Jag vill inte att ännu en bit som gör att jag stannar kvar i denna stad försvinner.
De här två skatterna har inte bara varit skatter och bästa vänner, de har i princip räddat livet på mig när allt varit nattsvart.
Men det är ju jag, en fis i rymden motför vad som väntar dom.
För att inte framstå som helt dum i huvudet så vill jag klargöra att jag är en stolt, glad, förväntansfull, peppad och unnig vän som är så jävla glad att det finns ett liv i södern som kommer bli bäst för dom.
MEN.
Alla vänner kan ju inte vara såna vänner.
Någon måste ju vara den som inte kan styra sina känslor och bara vill lägga sig ner i fosterställning och lipa, skrika, böna och be på flygplatsen: ÅK INTE SNÄLLA STAAAANNAAAAAAAA HÄÄÄÄÄÄR JAG ÄLSKAR JU ER..............etc, etc.
Nåväl. *tar mig samman*
Stockholm är ju bara en blinkning bort.
Om några dagar ska jag bara vara den där vännen som är glad, unnig, peppad, stolt och nyfiken.
Fram tills dess...............................*sorgsen*, *förtvivlad*, *tom*.
XOXO /okontrollerbar_27åring
Sommarlovet är över.
Jag har haft det BRA med versaler. Jättebra. Ungefär såhär:
Har inte saknat Umeå det minsta faktiskt, förutom alla skatter till vänner som finns här.
På tal om skatter till vänner, om ett par dagar flyttar två av mina bästisar.
Det gör så jävla ont i mitt lilla hjärta.
Trots att jag vet att det är mer än bäst för dom så får jag vara egoistisk här i cyberspace.
Jag tycker inte alls om det, för jag kommer sakna så jag går i bitar.
Det är mest det jag gör nu.
Förbereder mig för den stora flytten.
Jag vill bara spy på det hela, jag orkar inte längta och sakna hela jävla tiden.
Jag vill inte att ännu en bit som gör att jag stannar kvar i denna stad försvinner.
De här två skatterna har inte bara varit skatter och bästa vänner, de har i princip räddat livet på mig när allt varit nattsvart.
Men det är ju jag, en fis i rymden motför vad som väntar dom.
För att inte framstå som helt dum i huvudet så vill jag klargöra att jag är en stolt, glad, förväntansfull, peppad och unnig vän som är så jävla glad att det finns ett liv i södern som kommer bli bäst för dom.
MEN.
Alla vänner kan ju inte vara såna vänner.
Någon måste ju vara den som inte kan styra sina känslor och bara vill lägga sig ner i fosterställning och lipa, skrika, böna och be på flygplatsen: ÅK INTE SNÄLLA STAAAANNAAAAAAAA HÄÄÄÄÄÄR JAG ÄLSKAR JU ER..............etc, etc.
Nåväl. *tar mig samman*
Stockholm är ju bara en blinkning bort.
Om några dagar ska jag bara vara den där vännen som är glad, unnig, peppad, stolt och nyfiken.
Fram tills dess...............................*sorgsen*, *förtvivlad*, *tom*.
XOXO /okontrollerbar_27åring
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)