Åker en buss till Piteå måste en glatt åka tillbaka med den där förbannade bussen.
Carro skjutsade mig och hade förmodligen planerat att vara lite sen så jag slapp vänta på bussen, därav slapp jag oroa mig.
Obehagligt, men det visade sig ha god effekt.
Bussen var framme och jag fick ett eget säte. Yes.
Men då jag trodde, glad i hågen, att jag var sist så tänkte jag skippa den sedvanliga proceduren och började fiffla med väskan när jag hör; ÄR DET LEDIGT HÄR?
Skräcken.
Jag ska aldrig, aldrig, aldrig mer slappna av och tro att allting är fridoch fröjd innan bussen börjat rulla och kusten är klar.
Rookie-misstag som är helt oförlåtligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar