När något oväntat händer så påminns jag om det liv jag lämnade som höll på att bli min död.
Det greppar mig en stund, jag håller andan och ser skiten passera i revy.
Sen tittar jag upp och ser J och undrar om han verkligen finns, om det vi har verkligen är här och hur jag kunde hamna så rätt med så dåliga förutsättningar.
Nog har han räddat mitt liv alltid.
Han är en riktig jävla klippa.
Kan skriva tusen kärleksförklaringar men det är ju ALLA HJÄRTANS DAG så vad passar bättre än att typ köpa en ask gelehjärtan och make love all night?
OBS! Ej verklighet...magsjuka you know.
Du kan inte internet men du tar dig till min blogg ibland.
Så när du ser det här om sisådär 2 månader;
Du är great, bäst, wonderful!!!!
*gråter en fin tår*
SvaraRaderaÅh Jenny! Åh Jeppe!
SvaraRadera