1. Om vi ska dra en slutsats av bombardemanget av blogginlägg igår måste det nog vara:
BLOGGA EJ FULL
2. Om ni någonsin vill nå mig, försök ringa mellan 08.00 - 11.00. Ungefär så lång batteritid har min mobil - i standbyläge. *intresseflaggan hissas*
3. Jag saknar Ebbe något så fruktansvärt ikväll. Jag har inte börjat sakna Inez än, hon kan ju inte ringa och säga "HEJ BAJSMOSTER, IDAG HAR JAG ÄTIT BAJS!!!" än. Men snart kommer jag ha två små knyten som jag kommer sakna sönder.
Ok, jag älskar barn. Generellt de som är upp till 7 år. Bara alla random kids.
Men det är något helt ogreppbart hur mycket jag älskar Ebbe och Inez. Det hugger till i magen varje gång jag ser Ebbes nuna framför mig.
En gång när han och Carro låg på en filt och pillade på varandras öron och småsnackade lite viskande så hörde jag honom säga:
-Carro?
-Ja, Ebbe?
-Jag älskar dig så mycket.
Sen ville jag också vara med och få höra samma kärleksförklaring så jag försökte smyga mig upp bakom honom för att bli en naturlig del av klubben, men då vände han på sig och sa irriterat:
"Jenny, du är ivägen. Jag och Carro pratar faktiskt."
Till och med den totala dissen gör att jag älskar honom mer än jag någonsin trodde jag kunde älska ett barn som inte var mitt eget.
Jag saknar när han klättrar på min rygg och skrattar så hjärtligt så jag nästan börjar gråta, det finns inget mer genuint och oförstört som hans skratt som kommer från djupet av hans lilla mage, som han för övrigt brukar ha magdansuppvisningar med.
Jag saknar när han kommer in med en stor filt, ihoprullad till en boll, och säger: "Jenny, jag har en present". Och sen häller han ut en liter sand och grus på golvet. Och jag tror på riktigt att han menar det som en present.
Jag saknar att ha små kaffe-rep vid hans lilla bord med hans röda kaffekoppar med små vita prickar på och tala om väder och vind och Pippi och Inez och traktorer och vilket fikabröd han ska bjuda på.
Idag är det väldigt jobbigt att sakna dig din lilla korv.
Du, min lilla lilla lilla korv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar