Idag på Littfest så ropade jag till Ellen:
"JAG ÄR JU GRÄSÄNKLING I HELGEN"
Då hör jag väsande, fast vänligt, i mitt högra öra: "gräsänka".
Det var en lång gammal gubbe som, mitt i allt folkvimmel, tog sig tid att rätta mig & mitt ordval.
Aldrig har det varit så gulligt att bli tillrättavisad av en främling i det offentliga rummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar